Jag längtar som en galning tills nästa måndag för då drar jag till Thailand med snyggingen häröver. Vi var på ett berg i Kisa igår och fotograferade i solnedgången. Han är så vacker, min gosse. Både med den vanliga systemkameran och den analoga. Det är så häftigt att fotografera analogt.
Det är underligt hur upprymd man kan bli av lite shopping. Igår hittade jag dem. Mina livs första 12 centimetersklackar. De är höga. De är snygga. Det roligaste av allt - nu har jag två månader på mig att gå in dem och lära mig dansa vals i dem. Aaaah. Jag vet att jag är lite knäpp som siktar mot att ha sådana skyhöga på balen. Men vad gör man inte när man är kort och har haffat en så lång men ändå omtyckt pojkvän? Och riktiga klackskor känns som ett måste i varje kvinnas liv. Så nu har jag officiellt blivit en kvinna.
Bild vill jag nog inte visa. Men jag kan tala om att älsklingarna är helsvarta med platå och klumpig klack.
Har sportlov nu. Sitter i soffan. Än. Sjukt rastlös. Men nu kan jag åtminstone röra på mig. Tränar lite varje dag för att inte stelna till helt. Samtidigt som jag är rädd för att röra, vill inte göra det sämre igen.
Medan alla åker skidor, går långa vinterpromenader i solskenet eller grillar korv efter en skridskotur så sitter jag här. Lyssnar på en engelsk ljudbok. Den handlar om en student från England som åker till Italien för att studera statyers poseringar i en trädgård. (sjukt intressant!) Det är lite illa. Att man ska spendera sitt lov med att plugga.
Ser fram emot att Bettan och stockholmsfolk kommer hit i helgen. Och min pojkvän då, såklart. Vi har nu varit ifrån varandra sedan igår.. Jag saknar honom redan!
Som rubriken lyder så dricker jag mjölk. I massor. Har fått för mig att kalciumet ska göra att mitt skelett blir starkare och läker fortare så att jag kanske kan våga mig ut i skidbacken en liten snabbis innan snön smält bort.
Jag har brutit höger nyckelben. Ja, sjukt klantigt gjort av mig. Jag som var så lycklig över att äntligen vara uppskriven på skidträning två gånger i veckan resten av säsongen. Jag som var så peppad på att baldansa. Det var en vurpa den 29 januari. I skidbacken. Jag förlorade kontrollen och ramlade i en volt framåt.
Åkte ambulans till Linköping och fick sitta där hela kvällen med Nils. Sedan dess har jag inte gjort så himla mycket. Väntat. Jag kunde aldrig tro att det där simpla lilla benet som binder samman hals och axel skulle ha så stor betydelse. Jag kunde inte klä på mig kläder, inte skära min egen mat, inte skriva, inte resa mig ur sängen själv, inte kamma håret eller ja, sådana där basicsysslor som kräver en högerhand.
Starka tabletter har varit räddningen. Jag sov mig nästan igenom första veckan. Varje gång jag andades och bröstet lyfte så kände jag hur benen som låg omlott rispade emot varandra. Väldigt surrealistisk känsla. Varje gång jag legat still i samma läge under flera timmar (t.ex. när jag sov) och sedan skulle resa mig upp igen så kände jag bokstavligt talat hur jag bröt upp det lilla jag hade lyckats läka.
I måndags drog jag mig själv till skolan med ren viljestyrka. Jag klarade inte av rastlösheten av att följa varje liten simpel serie som går på tv på dagstid. Jag klarade inte av att känna att för varje minut som gick så missade jag bara ännu mer av skolan och allt jag skulle behöva ta igen hopade sig i stora berg framför mig.
Att gå till skolan var ingen hit. Så nu har jag varit hemma två dagar till. Idag har hela skolan haft friluftsdag och jag skulle ha tillbringat dagen i skidbacken. Istället har jag fått sitta hemma i soffan och plugga på matte för att jag har två prov att ta igen. Imorgon ska jag bege mig till skolan igen och försöka. För nu har benen fäst sig och jag har varit utan de starka tabletterna under dessa två dagar.
Under den här tiden har jag varit oerhört känslosam och tacksam. Jag är så glad över att ha sådana hjältar runt mig som är villiga att ta hand om mig. Det är sådan här smärta som får mig att inse att jag verkligen lever. Jag är på bättringsvägen och det är jag tacksam för.
Det här är begåvade Amanda. Min vän och klasskamrat som är bra på vad hon än tar sig för. Musik, skriveri, fotografi och även nu som modell ;)
Var bara tvungen att stråla mig lite i hennes glans. Tänkte att ett inlägg här inte skulle skada denna fredagskväll. (Hoppas det är okej, gumman!)
Annars så sitter jag hemma ikväll. Ska åka till Kisa imorgon. Det är skönt med första helgen efter lovet. Framöver så står skidåkning och baldansträning på agendan. Gött!
Sådär. Tiden går fort när man har roligt. Julafton var fort förbi. Nyår var fint. Jag firade hemma hos Amanda med god middag och älskling som jag inte hade sett över juldagarna. En lugn och trevlig natt med sällskapsspel, fyverkerier och gott nytt år-kramar. Avlade inga nyårslöften i år utan jag har börjat traditionen att skriva nyårsbrev till mig själv istället. Ett brev där jag författar ner drömmar och mål som jag kan läsa om ett år och se om jag uppfyllt det eller tycker så än.
1-1-11 blev jag och nils tillsammans. Alltså så firade vi ett år på nyårsdagen, så den 1 januari tog vi hans bil och for ner till Kalmar. Där checkade vi in på ett fint hotell, åt urgod mat på italiensk restaurang och hängde ensamma i hotellets pool- och bastuavdelning. Nils fick en bok av mig, som jag likt en dagbok skrivit om våra första möten. Den var nog uppskattad tror jag.
De senaste dagarna har jag varit på en tripp uppe i huvudstaden. Jag var i Kisa när mamma ringde och bad mig rabbla upp vad hon skulle packa åt mig. Hon hämtade upp mig med bilen och vi åkte för att hälsa på kusinbarnet Betty och släkten. Det var kul att återse alla.
Jag tänker mycket på en kommande Bangladeshresa. Det är så läskigt att jag inte riktigt vet om jag vågar åka dit. Men magkänslan och mina kusiner säger att jag verkligen inte får tacka nej till en sån här chans. Det är så häftigt att ja, jag vet inte. Två veckor i Bangla. I slutet av februari.
Jag tänker också mycket på balen. Idag ska jag iväg och testa en balklänning. En röd. Idag skriver jag också CV och personligt brev. Det börjar bli dags att söka sommarjobb. Jag drömmer om att sommarjobba på gröna lund eller skansen. Men ska även söka Böda Sands camping på öland och så får man väl skicka iväg till ALV trots att det känns lite trist. Helst vill jag iväg i sommar. Upptäcka något nytt och äventyr.
Min pojkvän har varit på skidskolelärarutbildning över helgen uppe i norr men kommer hem ikväll. Kanske skulle han ta bilen hit sent inatt (hoppas!) annars så kommer han hit imorgon. Jag saknar honom. På tisdag börjar skolan igen. Uh. Den kommande terminen känns blandad. Sista terminen där Nils är på skolan. Fasar inför hur tomt det blir sen i höst. Med det ska bli kul också. Jobba med skoltidningen och alla nya projekt.
Om 2 h är det julafton igen. Nu sitter jag och "doppar grytan", alltså doppar annanasbitar i smält mjölkchocklad. urgott som efterrätt. Ikväll har Henrik och jag stått som kockar. Jag gjorde serranorullar med citronkräm och friterad kapris till förrätt och han gjorde tacopaj till huvudrätt.
Nils köpte en bil igår som vi provkörde in till Vimmerby idag. En svart saab. Trots hemsk huvudvärk, snor och djup trötthet så gick vi och julhandlade lite. Tabletter lättar trycket. Hemskt tråkigt att vara sjuk på julafton. Det har jag nog aldrig varit tidigare.
Mina föräldrar fick sin julkapp i förskott. Två gula fina nya akvariefiskar! Det gick totalhem!
Mina vänner, jag kan nu tala om för er att jag har jullov. Galet vad skönt. Jag är jätteförkyld. Har sovit med värmefilt hela natten och hostar och snörvlar och häller i mig varmt honungsvatten och gnäller på huvudvärk. Jag ogillar verkligen att vara sjuk.
Igår var jag på tjejkväll, vi firade in jullovet sammanslaget av födelsedagsfirande av Amanda och Hanna. Det blev god mat och jättegod marrängtårta och prat och mys.
Idag singlar snöflingorna ner utanför fönstret. Jag väntar på att nils ska svänga förbi med bilen (JAG HAR EN POJKVÄN MED KÖRKORT, gaaalet) och mysa ner sig i soffan med mig.
På lördag är det julafton och nu har jag lagt ner julklappsstressen. Jag har knappt inhandlat något men jag har faktiskt inte haft ork mellan mina hostattacker. Jag ska överrösa mina närmaste med kärlek och omtanke. Hinner inte alla klappar fixas till just dopparedagen så finns det faktiskt dagar efter jul också.
igår hade jag och nils pepparkakshusbygge här hemma. det var svårare och värre än jag någonsin kunnat tänka mig. slutresultatet blev ändå en husvagn utav pepparkaka. har bara dekorationen med klisstyr kvar.
i veckan som var beställde jag hem lite bilder ifrån crimson.se och tjena vad bra det blev. de har verkligen rätten att kalla sig för proffslabb.
imorgon är det lucia och på onsdag kör min älskling upp till körkortet! håller verkligen tummarna. jag är nog mer nervös än honom. på fredag vankas det myskväll med massor av tjejer.
en bild av min mormor som jag tog i helgen till en fotoläxa
Jag har haft helt underbara dagar. Det hände alldeles lagom mycket. Åkte buss upp till Sälen i torsdags. Resan gick bra med filmer och godis. På fredagen åkte vi skidor. Äntligen fick jag testa de nya skidorna och pjäxorna. Solsken och snö. Pjäxorna var jättebra och skidorna kommer jag säkerligen vänja mig vid. De är en liten utmaning eftersom nivån höjts ett snäpp.
Vi hade gångavstånd från vår stuga till Experium, ett stort äventyrsbad och aktivitetscenter med bowling och grejer. Badet ligger lätt på topp tre listan av bästa saker på resan. Volleyboll i vattnet, tåg i rutschkanorna, utomhuspool och surfingstimulator.
Igårkväll kom vi hem igen. Trots att jag sovit som en liten gris, typ slocknat vid 21 varje kväll så var jag trött men nöjd. Det är otroligt hur skönt det var att åka iväg utan dator med facebook, utan skolan och läxor och utan kalendern. Jag släppte allt och det var gött.
Nu är man tillbaka i gråa vardagen. Gått i skolan och varit hos tandläkaren idag. När jag kom hem gjorde jag knäck och nu ska jag ta tag i matten eftersom jag har prov imorgon.
Snart är det tusan jul. Jag har inte inhandlat en enda julklapp. MEN IDAG VAKNADE VI UPP TILL FÖRSTA SNÖN I ÖSTERGÖTLAND/SMÅLAND!! Det finns hopp för att julkänslan kommer hit också.
hej vi ska fira elvamånadersdag i en buss påväg upp till sälen på torsdag. ikväll packar jag och peppar. bilden är kanske lite missvisande då den är tagen så sommaren - inte för att det finns så mycket snö ute nu heller men glädjen består!
Det börjar bli en vana att uppdatera bloggen såhär på grafiska illustrationen på torsdags eller fredagsmorgonarna. Idag väntar mediadag. Skitgött. Ska sitta här nere i källaren på skolan och bara chilla. Håller nu på med ett nytt projekt, att skramla till en julgran här på media!
Imorgon ska jag till Linköping och se nya twilightfilmen! åh, pepp!
Och tagga till Sälen om en vecka!
Idag har jag gjort något stort. För första gången har jag klivit upp och duschat på morgonen innan skolan. Det gick förvånandsvärt bra.
ätit pappas hemmagjorda bearnaisesås ikväll. det var gott. suttit i soffan hela familjen och tittat på tv. det har varit mysigt. men mamma och jag började prata om balen senare i vår. jag får panik över klänningsval och frisyr och ja, hela alltihop. det handlar om så mycket pengar om en dag som jag inte ens kommer dela med mina vänner. den här balen ska ju bara vara uppvärmning. det är ju balen 2013, min bal som kommer betyda något. jag vill så gärna att det ska bli magiskt och allt ska klaffa.
Bloggen har fått ett omvänt ansiktslyft. Alltså bytt ner sig lite. Jag gjorde det mest i brist på annat, jag behövde en förändring. Så såhär får det vara ett tag. Vitt.
Nu är det fredag igen och jag hostar fortfarande. I helgen ska jag och min familj hänga upp adventsstjärnorna i fönstren för nästa helg är det redan första advent! Otroligt. Amanda fyller 17 imorgon (grattis!) och jag hade tänkt gå på dansprofils uppvisning Oscarsgalan, men det har blivit slutsålt båda föreställningarna. Kul för dem, men tråkigt för mig!
Ikväll ska Hanna på idol (AH, jag ska titta efter er!) och jag ser inte fram emot nästa vecka och de STORA proven i både tyska och filosofi. Uh.
